Kyrkoherde Svenonis barnbarn och Kyrkoherde Johannes (Hans) Laurentiis och Anna Segersdotters barn

Margareta Hansdotters (Stormor i Dalom) resa…

Stormor
prosten Elaus Terserus
prosten Uno Troilius

Den unga flickan Margareta Hansdotter 1594-1657 föds i Säbrå prästgård i Ångermanland och gör vid 16 års ålder resan till Leksand i Dalarna för att gifta sig med den 40 år äldre prosten Elaus Terserus. Hon var prästdotter och hennes far var kyrkoherde i Säbrå liksom hennes farfar Laurentius Svenonis 1507-1579 också varit.

Hon gifter sig 1610 med prosten Elaus Terserus 1554-1617 och efter dennes död gifte hon sig med efterträdaren i ämbetet Uno Troilius 1586-1664. Den unga prästänkan ”konserverades” i och med att hon gifte sig med efterträdaren.

Margareta födde i sina två äktenskap sammanlagt 14 barn. De flesta nådde vuxen ålder och satte i sin tur arvingar till världen.

Som 16-årig prästfru i Leksand blev hon styvmor och fick ansvaret att uppfostra Terserus 8 barn från hans tidigare äktenskap. Den unga Margaretas livssituation hade med ens i hög grad förändrats. Men det tycks som Terserus blir en klok och taktfull make för henne och han lyckades av allt att döma vinna hennes kärlek. I äktenskapet med Terserus föds 3 barn som uppnår vuxen ålder.

I sitt andra äktenskap med Uno Troilius, födde hon 11 barn. Det var en ansenlig barnaskara som den unga prästfrun hade att uppforstra i sitt hem.

Hennes ättlingar förökade sig och i dag kan vi räkna med att de i 12:e – 15:e generationen uppgår till kanske 100 000 personer. Dessa ättlingar finns framför allt inom Sveriges gränser men är också spridda över hela världen bl a i Finland.

Många av hennes ättlingar har under århundraden innehaft viktiga och framstående positioner i det svenska och i det finska samhället. Många har också givit upphov till adliga släkter. I dag kan vi även räkna in ett stort antal kulturpersoner i hennes ättlingaskara.

Namnet ” Stormor i Dalom” syftar på hennes klokhet och kraft som maka och moder till den stora barnaskaran. Därtill skötte hon med stor framgång sin uppgift som ansvarig  för prästbostället  i Leksand.  Berättelser säger att hon i svåra tider alltid hade möjlighet att hjälpa fattiga och behövande.  När hon avled 1657 blev hon ”saknad i hela Dalalaget  för sitt hederliga utseende och goda hjärta” och fick därför hedersnamnet  Stormor i Dalom.

Än i dag lever minnet av Margareta hos en del av hennes ättlingar. Många har genom släktforskning uppmärksammat att de härstammar från hennes farfar Laurentius Svenonis och från Stormor i Dalom. Ett långt  större antal svenskar och många ättlingar bosatta utanför vårt lands gränser vet inte om att de är ättlingar till dessa personer som båda är födda på 1500-talet. För att nå ut till fler ättlingar kommer vi att nyttja olika möjliga informationskanaler. Även ättlingar till hennes syskon och kusiner bl. a. Andreas Bure (Svenska kartografins fader) och Johannes Bure (Sveriges förste Riksantikvarie och Riksbibliotekarie) vill vi nå med vårt upprop.

Litteratur:  Uppström, Aivva (Lindblads förlag Stockholm 1919) En romantiserad kvinnlig livsbild från sextonhundratalet.